Kattugglor och dess beteenden

Under de år som kattugglorna har häckat här hemma hos mig har jag haft nöjet att följa dom nära. Både via kameran som finns i holken men också genom att se dom i sin mer naturliga miljö i skogen.

Det har gjort att jag lärt mig en hel del om kattugglor. Och jag tänkte dela med mig lite grann om min kunskap till er alla här.

• Kattugglorna lever i par och håller ihop många år.
• Dom har ett revir som dom skyddar hårt mot andra ugglor. Speciellt under häckningsperioden. Då kan även människor få stryk om man kommer för nära. Revirets storlek är lite olika, men ca 800 meter till 1 km ungefär brukar det vara. Det beror väldigt mycket på hur terrängen ser ut. Om det finns naturliga avgränsningar som t.ex. kullar, branta sluttningar etc så brukar sådant spela roll. Här i mitt område häckar ett kattuggle par här hos mig och ett annat par vid Gödebergs Gård. Och det är väldigt nära avståndsmässigt, men någonstans måste gränsen gå och det finns en klippbrant mellan oss som bildar en naturlig gräns mellan reviren.
• När det gäller mat så älskar ugglorna sorkar. Det är nog definitivt huvudfödan. Men ibland är det svårt att hitta tillräckligt många sorkar och då tar kattugglorna helt enkelt det dom kan få tag i. Dom är all-ätare. Dom tar allt från maskar, grodor, småfåglar, ekorrar och till större fåglar såsom skator och nötskrika. Grodor och maskar tillhör definitivt inte favoritfödan och jag har sett hungriga ungar som demonstrativt vägrar äta det. Kattugglorna äter även fladdermöss.
• Födan för kattugglorna skiljer sig definitivt beroende på tillgången på mat där dom lever. Dom kan absolut specialisera sig och lära sig att fånga och äta viss typ av mat när det finns mycket av en viss föda. Det har jag sett på nära håll när det gäller fladdermöss. Fladdermöss är nästan omöjligt för en kattuggla att fånga och äta. Dom är helt enkelt för snabba. Och absolut inget som ugglorna föds med kunskapen om hur man gör. Men däremot har mina ugglor här lärt sig detta då det finns mycket fladdermöss här. Dom har utvecklat en metod för att fånga dom där ugglan tydligt visar på intelligens och strategi för att kunna fånga dom. Det kan till och med vara så att just denna kunskap kanske gått i arv i generationer här. Jag gissar att det är så, men har så klart inte fakta som stödjer just detta. Men troligen är det så. Däremot föredrar dock kattugglorna sorkar. Så dom ger sig bara på fladdermössen när det är dåliga sork-år.
• Kattugglorna jagar ibland i par. Detta är väldigt häftigt att ha sett med egna ögon i skogen. Jag har sett honan och hanen strategiskt jaga skator och andra större djur från var sitt håll. Och angriper dom tillsammans för att klara av de större djuren. Detta skulle jag tro är relativt okänt att kattugglorna faktiskt gör.
• Kattugglorna är ganska fega också. Mjuka och svaga. Det jag menar här är att dom hellre flyr än att ge sig in i en strid som är osäker. Flera gånger har jag sett ugglan fly från t.ex. ekorre, knipa och andra djur. Och vara skakad och rädd. Även fast ugglan definitivt hade ett övertag. Jag tror detta är en strategi för överlevnad. Att den hellre överger t.ex. ägg eller ungar om det finns minsta risk för att själv få skador.
• Att kattugglan är allätare har jag redan skrivit, men den är också kannibal, dvs. att den även kan äta sin egna art. Om en av deras ungar är svaga så kan den helt enkelt döda den och äta upp den.
• Kattugglan häckar normalt under vårvinter. februari-mars ungefär. Men detta varierar och beror så klart på hur vintern/våren är och vart i landet vi befinner oss.
• Varje individ har olika läten. Jag kan höra skillnad på hoandet från ”min” hane kontra hanen som har revir vid Gödebergs. Jag kan inte säga elakt vad som skiljer dom åt, men dom är olika.